Är så sickt jävla trött så det är.. sjukt!
Har lite ont i huvudetr också så är bäst att lägga mig snart.
Sova är fan best!
Älskar när det är höst/vinter och man städat rummet, kanske snöar lite ute och man tänt några ljus o renbäddad sängen PLUS bytt till ett fetttttt tjocktttt duntäcke.<3
Finns inget bättre än det, jag lovar.
Sakar bolltäckena från capio som fan.
Mysigare blir det inte när det ligger något lagomt tungt över en som bara formar sig efter kroppen och omsluter en och värmer en.
Minns att jag kunde ligga under bolltäcket i flera timmar med ångest skrikandes över huvudet men endå lyckas kontrollera mig tack vara bolltäcket.
bästa "själv-terapin" som finns, ingen kan må dåligt med ett bolltäcke säger jag bara.
Såg för någon dag sedan, påtal om ingenting, om hon som skrivit "Zebraflickan" (dock inte läst, förmodligen tur det som jag reagerade på "vingklippt ängel.") och om hur hon tagit sig ur sitt självdestruktiva liv och ätstörningar och allt jävla skit man kan tänka sig.
En sak hon slog mig var så jävla klockren när jag tänker efter, sånt man inte brydde sig om att tänka på när man var sjuk.
Hon sa: "Alla anorektiker som var inlagda på den psykiatriska avdelningen fick lov att dricka en varmkopp choklad på kvällen, vilket var otänkbart för de flesta med äs och var stor protest mot det hela tiden. Tillslut så tog dom bort den varma chokladen på kvällen och inget mer med det. Men dom ätstörda insåg att det inte var bra sedan när dom tagit bort chokladen. För den längtade man ju egentligen efter men att anorexin sa ifrån. Det är ju egentligen inte att man inte tycker om det eller att smaksinnet säger helt ifrån utan det är ju mer att gå emot tankarna och att inte äta/dricka choklad som är "onyttigt".
Minns som fan själv..
För ett par år sedan då jag insjuknade som mest i anorexin.
Typ varje lördag särskillt under vintern var mamma och pappa ute och gick med hundarna på morgonen runt höglandsjöarna.
Dom såg oftast till att jag satte mig att äta frukost, var innan den tiden man bara gjorde iordning maten, sköljde ett glas med mjölk o skar lite ost o smörade en macka innan man slängde bort så det såg ut som man ätit.
Jag längtade verkligenverkligen till domdär lördagarna eftersom jag "fick lov" att äta då.
jag kunde äta utan en ursäkt liksom.
Men samma ångest samtidigt för när jag ätit med efterlängtade macka var det herr toalett som väntade.
Och eftersom min bror kunde skvallra var det dra på med hööögmusik, stänga in sig, spola vatten och sätta igång att tvinga upp mackan som jag längtat så efter.
Ibland var det sån kris att man fick göra det i papperskorgen på rummet för att få upp det så fort som möjligt.
Så jävla sjukt att man hållit på sådär..
Hata anorexi!!!! och bullemi o all ÄS.